Bloggtext v 17: Aldrig hata, bara älska!

I söndags innehöll evangelietexten det enda påbud som Jesus ger till sina lärjungar och till oss. Budet handlar om att vi ska älska varandra. Gud kräver inte en massa av oss. vare sig när det gäller starkhet i tro eller i gärningar. Det behövs inte uppfyllande av en massa regler och påbud för att blidka Gud, inte heller behövs ett särskilt invecklat språk eller beteende för att kommunicera med Gud. Nej, det räcker tydligen med detta enda: att vi ska älska varandra. Hur svårt kan det vara?! Ja, ganska svårt tydligen, med tanke på hur det ser ut i vår värld idag. att älska är ju knappast något som i första hand ska uttryckas i ord, utan det handlar om att handla utifrån kärlek till vår medmänniska. Detta syns det tämligen lite av till exempel i regeringens nuvarande och snart skärpta lagstiftning och praxis kring flykting- och asylpolitik. Eller rättare sagt: det syns inte alls. Det bidde inte ens en tummetott. Jag har ägnat det senaste dygnet åt att försöka smälta gårdagens händelser på Gamla Ullevi. det var upplagt för en riktig folkfest. Malmö FF på besök och fullsatta läktare. Till och med vädret höll sig ganska hyggligt. Men, men. matchen igenom skanderade och vrålsjöng IFK-klacken ramsor som på olika sätt belyste att det viktigaste som finns är att hata Malmö FF. Ja, hata! Hur kan man hata ett fotbollslag? Och: Hur kan det komma sig att man inte tycker att det är viktigare att uttrycka sin kärlek till det egna laget? Men det skulle bli värre. I 77 minuten, alltså med 13 minuter (obs!) kvar av matchen och vid ställningen 0-0 tycker någon i IFK-klacken att det är dags att fyra av ett sk ”knallskott”. Detta slängs ner mot förre IFK-spelaren Tobias Sana, uppenbarligen som en särskild hat-hälsning till honom för att han spelar i hat-laget MFF. Sedan utbröt allmänt tumult och det hela slutade med att matchen avbröts helt och vi fick traska hemåt i det regn som naturligtvis hällde ner över oss. ”Aldrig hata, bara älska”: så löd parollen för Frölundas supportrar i SHL. Den är borta nu. Hatet verkar på väg att erövra idrotten. Och där står jag och stavar på det enda bud som Jesus vill att vi ska följa: Att vi ska älska varandra.                                                                                                         Per Duregård

Bloggtext v 13: Jesus är sannerligen uppstånden!

Så är påsken 2016 över. Alla ägg är slut, allt godis uppätet. Och återigen har miraklet skett: Livet segrar över döden. Det ofattbara har hänt. Igen. Tänk att 1,5 miljarder människor runt hela vår jord samlas för att uppmärksamma avrättningen av en kringvandrande predikant för 2000 år sedan och sedan dessutom fira som tokar över berättelsen om att döden inte vann utan att han uppstod igen ifrån de döda. Åtskilliga människor i vår del av världen ägnar stor energi åt att förlöjliga innebörden i den kristna påsken. De tycker helt enkelt att det är fånigt och pinsamt att till synes fullt normalbegåvade personer envisas med att återberätta dessa ”sagor”. De vill få ha sin Påsk ifred, med nya rekord för handeln, frosseri och äggmålande som för länge sedan tappat sin ursprungliga betydelse.. Men:  Den kristna påsken firas i Jerusalem, i Kairo, i Bagdad, i Damaskus. Platser som i nuläget endast ges utrymme i nyhetsrapporteringen när det handlar om krigshandlingar och terror. Trots allt går människor ut på gatorna även på dessa förhärjade platser för att proklamera den uppståndne frälsaren. Budskapet är lika obegripligt för vapenhandlare som för jihadister; för politiker som för vetenskapstroende. Detta att kärleken, freden och försoningen TROTS ALLT  skulle kunna besegra hatet, våldet och förtrycket i världen anses helt passé. Är då vi som framhärdar i att i mild extas fira vår Påskdag bara naiva drömmare? Ja kanske det. Men hellre det än att förfalla till uppgivenhet, cynism och konsumism.                                                                                                                                                                  Per Duregård

Bloggtext vecka 12: Påsken i Redbergskyrkan

Som väl alla har märkt så kommer Påsken väldigt tidigt i år. Vi är nu inne i stilla veckan. Det är sista veckan i fastetiden och den övergår så till själva påsken. Påsken i Redbergskyrkan ser ut så här: På skärtorsdagen börjar vi kl 11.00 med träff för daglediga där jag berättar utifrån temat ”Påskens bifigurer”. Kl 18.00 är det ”Redberg welcome” där man kan få vara med och tillaga och sedan äta härlig påskmat. Kl 19.00 är det Getsemaneandakt med nattvard. På långfredagen är det gudstjänst kl 11.00 ( obs: inget kyrkkaffe). På påskafton bjuder ”Redberg welcome” in till Lördagscafé kl 11-14. I påskdagens gudstjänst kl 11.00 predikar Roland Ernebro och Kören med musiker sjunger och spelar. Välkommen med på alla dessa sammankomster!                                                                                                                                                             Per Duregård

Bloggtext v 10: Nu är vi igång!

Äntligen är vi så igång med REDBERG WELCOME! Det känns otroligt spännande och utmanande att i en tid som vår försöka hitta former för verklig integration! med det menar jag/vi att alla måste integreras med varandra. vi vill skapa en mötesplats för ”gammelsvenskar” och ”nysvenskar”, för unga och äldre,för alla som är nyfikna på människor och är sugna på att vidga sina vyer också vad det gäller dem som sökt sig hit till Sverige alldeles nyligen, eller för ett bra tag sedan. Det är alltså inte ett ”flyktingarbete” utan ett ”människoarbete” vi vill åstadkomma. Vi har kört i en vecka nu och kan konstatera att folk börjar hitta hit. det har kommit mellan 20 och 35 personer de kvällar vi varit igång! Vad som är otroligt glädjande är att det hela tiden fylls på med volontärer. Såväl såna som var med i höstas och helt nya bekantskaper! Upplägget så här långt ser ut som följer: Måndagar kl 18: Alla kan sjunga-kör+ Soppcafé. Tisdagar: Kl 14: Språkcafé+Samhällsinformation, kl 18: Språkcafé+ soppa. Onsdagar kl 18: Kreativt skapande och andra kulturyttringar+ Soppcafé. Torsdagar kl 18: Gemensam matlagning utifrån olika länderteman. Så småningom kommer vi också att köra lördagscafé kl 11-14 varannan vecka, men vi får återkomma när det blir aktuellt. Vi hoppas också att det faktiskt byggs ett asylboende på Ånäsfältet så att vi får ett boende i vår absoluta närhet. Dessvärre är det många grannar till Ånäsfältet som absolut inte vill se någon byggnation där så vi får ha tålamod och vänta och se. Det du som läser detta kan göra är att gilla Redberg welcome på Facebook och därigenom se till att du får all information som finns om hur det ser ut framöver. Dessutom kan du dela med dig av det glada budskapet i alla de nätverk där du rör dig. Och som sagt: Det vi gör gör vi för alla!

Bloggtext v 4 2016: Oxveckor: Också i själen?

Veckorna efter trettonhelgen kallas inte för inte för ”Oxveckorna”. Det är en beteckning som anger att livet är tungt och trögt under denna period. Någon där emot? Oxveckorna avslutas med fettisdagen, som i år infaller den 9 februari och då det i min barn- och ungdom såldes semlor för första gången på året. Nu finns inte ens det att se fram emot eftersom det går att köpa semlor från juldagen. Är det också själens ”oxveckor”? Johannes av korset talar om ”Själens dunkla natt”. Här skulle det i så fall vara tal om ”själens dunkla 5 veckor”. Vad finns då att se fram emot? Här i Redbergskyrkan laddar vi för del II i vårt arbete för att alla ska känna sig välkomna och hemma i vårt land. Del I avslutades ju tyvärr abrupt dagen före julafton då vi hastigt men inte alls lustigt tvingades stänga vårt flyktingboende på grund av totalt omöjliga krav från vårt försäkringsbolag. Men nu tar vi nya tag! Precis när oxveckorna inleddes möttes ca 75 personer (!!!) för att brainstorma kring vilken verksamhet som är möjlig att bedriva i kyrkan på dag- och kvällstid. Massor med goda förslag strömmade in och i nästa vecka möts en mindre grupp för att börja planeringen på riktigt. Håll ögonen öppna sådär kring 15 februari. Det vi tänker oss är eftermiddags- och kvällsöppna cafékvällar med enkel förtäring och samvaro där vi förhoppningsvis möts människor av alla de slag. Gamla och unga, svensktalande sedan födseln eller nybörjare i svenska språket. Arabisktalande sedan födseln och nybörjare på detta världsspråk. Sedan står alla möjligheter till buds. Välkommen du också att vara med i detta arbete för att göra Redbergskyrkan till en verkligt öppen kyrka, så som den var under tre månader i höstas! Så- vi ska nog överleva oxveckorna även i år och komma igen med förnyad kraft och energi för att göra Guds vilja här i vår kyrka!  Per Duregård